söndag 22 april 2007

Webben börjar alltmer fungera som en enda stor gemensam hårddisk där alla vi som användare förvarar och lagrar all vår data och allt vad vi tycker och tänker. Vi tipsar varandra genom att tagga, betygssätta, kommentera med mera.

En enda stor gemensam anteckningsbok, en enda gemensam tio-i-topp-lista, ett enda stort gemensamt familjefotoalbum, en enda stor gemensam resedagbok, en enda stor gemensam hjärna med ett enda stort gemensamt minne!!!

lördag 14 april 2007

Tillit till människan som kommunicerar elektroniskt

Hänvisar än en gång till Henrik Summanen och det där med att problemet som ska lösas måste uppstå innan någon tar itu med att lösa det. Lite trist att det ska vara så. I Henriks fall så uppstod ju endast ett problem på 6 år vilket förmodligen inte är tillräckligt för att sätta igång en utredning om och översyn av lagstiftningen.

Kom på att jag har ytterligare ett sådant exempel. Det finns en kommun i Skåne där man gjorde som Henrik Summanen, alltså tog en risk. Handlar om blanketter till förskola/fritidshem, blanketter som egentligen skulle/borde lämnas in pappersvägen med underskrift eller skickas in med e-identifikation. Men eftersom inte e-identifikationen var klar så tog man som sagt risken och la ut blanketterna så att de såväl går att fylla i på nätet som skicka in via nätet. Efter ca 6 månader så har allt fungerat perfekt. Inte en enda "falsk" uppsägning av förskoleplats, "falsk" ansökan om plats eller liknande.

Vår tro på människan är inte stor. Vi förutsätter att människor ska missbruka alla system, framförallt de elektroniska, men både i fallet med den skånska kommunen och med Historiska museet så fungerade det ju bra. Två stycken som provocerade systemet men där det faktiskt inte uppstod något problem att lösa. Ganska så intressant. Förmodar därtill att om jag skulle vilja bråka med grannen genom att säga upp deras förskoleplats så går det nog lika bra att göra det pappersvägen med en falsk namnteckning som via nätet. Nätet är ju inte heller direkt anonymt utan det går att spåra vid en eventuell polisanmälan.

Vi borde alltså ha större tillit till människan överlag och framförallt lika stor tillit till henne via elektroniska kanaler som via övriga kanaler! Eller förenklade jag det nu igen... ?

Kan RSS förenkla?

Problemen som jag skrev om i mitt tidigare inlägg har med lagstiftningen, offentlighetsprincipen, PUL med mera att göra och som Henrik Summanen skrev så får vi väl vänta tills någon provocerar systemet så att problemet som ska lösas uppstår.

Jag tror att kommunikationen från skola/förskola till föräldrar och/eller elever både skulle kunna förenklas och bli tydligare med hjälp av RSS.

Jag vet att man, i alla fall i region Skåne, diskuterar en framtida möjlighet genom "Min sida", alltså en enda ingång till hela det offentliga Skåne oavsett om det är kommun, landsting/region eller stat. Som medborgare har jag då en enda inloggning och inte som idag där jag måste komma ihåg massor med användarnamn och lösenord till alla möjliga och omöjliga ställen inom det offentliga Sverige. Tycker att "Min sida" är en alldeles ypperlig idé men som det nog kommer att ta lite tid att förverkliga.

I väntan på den där gemensamma ingången till all offentlig verksamhet i min kommun, region, i hela Sverige, hela Europa eller varför inte hela världen så kan man kanske så länge förenkla med hjälp av RSS. Som medborgare idag så ska jag klicka mig in på en himla massa offentliga sidor. Och efter alla klicken så konstaterar jag kanske bara att det inte fanns något nytt att ta del av. Jag som medborgare är oftast intresserad av många olika offentliga nyhetsflöden, vilka beror på var i livscykeln jag befinner mig men tex kan det vara

1. Äldreboendet i en kommun långt ifrån där mina gamla föräldrar bor
2. Förskolan i kommunen där yngsta barnet går
3. Grundskolan där mellanbarnet går
4. Gymnasieskolan i grannkommunen där äldsta barnet går
5. Evenemangskalendern i regionen för att få reda på vad som händer i helgen
6. Samhällsbyggnadssidan i kommunen för att kolla vad som hänt med översiktsplanen, detaljplanen, bygglovet eller vad det nu kan vara
7. Platsbanken för att kolla om någon arbetsgivare varit inne och tittat på mitt CV som jag lagt ut
8. Hemkommunens nyhetssida för att hålla mig ajour med vad som händer och sker och inte bara förlita mig på lokaltidningarna (eller kanske för att jag inte prenumerar på någon tidning längre!)
9. högskolan där jag bedriver studier på distans
10. med flera offentliga sidor

En hel del klick blir det! Och en del av dem ibland helt onödiga för när jag väl kommer fram så visar det sig att sidan är oförändrad. Om alla de olika offentliga verksamheterna ovan istället erbjuder RSS så prenumerar jag, går till min RSS-sida och klickar enbart på de sidor där det finns nya inlägg.

Finns redan idag en del offentliga verksamheter som erbjuder nyhetsbevakning med RSS men det borde vara många, många fler och också fler inom respektive verksamhet. Vet att tex Umeå kommun erbjuder 4 olika RSS källor. En av dem är "Barn och Utbildning" där jag får övergripande skolnyheter. Varför inte komplettera med en RSS källa för varje enskild skola och förskola eller kanske till och med en för varje enskild klass? Bara möjligheten finns så är det ju sen upp till mig som medborgare vad jag vill bevaka.

Lagstiftningen som problem

I mitt förra inlägg så tipsade jag om en artikel som beskriver ett problem som stoppar bloggar inom offentliga verksamheter. Artikeln hittar du på http://www.idg.se/2.1085/1.91541.

I artikeln avslutar Henrik Summanen med att säga han inte tror att det blir någon förändring förrän en myndighet väljer att provocera systemet eftersom så länge det inte finns någon myndighet som har en blogg, finns det heller inget problem att lösa. På tal om att kartan styr verkligehten ... Är väl bara att hoppas på att någon snart provocerar så att det där problemet som ska lösas uppstår.

Vad det gäller tex en klassblogg där föräldrar, lärare, elever, rektor med flera kan kommunicera så skulle man kanske kunna komma runt problemet genom att låta en förälder sköta bloggen. En uppgift tex för klassmamma eller klasspappa. Jämförbart med Ekeröbloggen.

Absoluta flertalet kommunala hemsidor har någon sorts möjlighet till medborgardialog; diskussionsforum, debattforum etc. Men såväl vad det gäller huvudinlägget som kommentarerna så publiceras de inte direkt utan går via webbmaster som publicerar. Inlägg som är rasistiska, sexistiska, kränkande etc sorteras alltså bort av webbmaster vilket ju är kanonbra. Men, men, men - web 2.0-känslan försvinner ju samtidigt och därmed blir det plötsligt inte någon riktigt vits med det hela längre.

Sen tror jag att vi ibland har en förmåga att förstora alla problem. I samma artikel så berättar ju Henrik Summanen att Historiska museet har varit utsatt för så kallat olämpligt inlägg vid endast ett tillfälle under de sex år som bloggen varit igång. Det behövs nog fler Henrik Summanen i de offentliga verksamheterna, fler som vågar ta risker och provocera systemet!

måndag 9 april 2007

Bloggar inom offentlig verksamhet

Hittade en bra artikel, på idg.se, som förklarar problemen med bloggar inom offentlig verksamhet. Artikeln hittar du här Myndigheterna vill gärna starta bloggar.

Web 2.0 som pedagogiskt verktyg

Blogg, wikis med mera inom web 2.0 kan fungera som utmärkta pedagogiska verktyg inom skolan. Läs om Torsby-lärare lär sig använda web 2.0.

Ekeröbloggen

Surfade runt lite igårkväll och tror att jag hittade just en sådan blogg som jag i mitt förra inlägg skrev att jag trodde skulle uppstå, alltså en kommuninvånarblogg. Om jag nu fattat rätt så har den alltså redan uppstått - Ekeröbloggen. Och finns det en så finns det förmodligen flera ...